Barn- och utbildningsnämnden i Landskrona har tvingas banta årets budget med närmare fem och en halv miljoner kronor. Målet är att kärnverkverksamheten inte ska drabbas, men stödundervisning och dampkonsulent försvinner.
Och hur länge garanteras kvällsöppet på Dammhagskolan och vad händer när kommunens första friskola öppnar till hösten?

Det är bistra tider för skolan i allmänhet och för verksamheten i Landskrona i synnerhet.
Eller vad sägs om ett sparbeting på 5 360 000 kronor i år? Risken är förstås överhängande att de svagaste — exempelvis de som inte fått godkänt i kärnämnena — råkar värst ut i svångremstider. Speciellt när dampkonsulenten samt läs- och skrivutvecklingskonsulenten försvinner. Liksom sommarskolan, där elever haft chansen att komplettera kunskaper och läsa upp betyg. Det dras även in på kompetensutveckling och utbildning av personalen.

Men förvaltningschefen vill inte måla fan på svarta tavlan.
– Nämnden har beslutat att spara in på handledare som inte har direkt kontakt med barnen. Även en del projektverksamhet får stryka på foten, säger förvaltningschef Per Dahlöf.
– Det finns väl knappast någon svensk skola som inte lidit av 90-talets finanskris. Men vi strävar efter att nedskärningarna i så liten utsträckning som möjligt ska drabba barnen och vi kommer inte minska på antalet lärare.

Redan före senaste miljonbantningen fanns en del brister. I höstas fokuserades på förlegade böcker i samhällskunskap. Inför ett årskursprov om valrörelsen på Dammhagskolan användes en bok från 1993. Där fanns felaktiga fakta, som att Sverige har val vart tredje år och att landet har ett civildepartement.
– Det hade strulat med leveranserna av de nya böckerna. Nu har vi sett över läromedelssituationen i stort och pengar för nya investeringar har fördelats, fortsätter Per Dahlöf.
Ekonomin är dålig och Bun (barn- och ungdomsnämnden) tvingas banta men politikerna är överens om att Öppet Dammhag, ungdomssatsningen med kvällsaktiviteter sju dagar i veckan, tillfört mycket.

Projektet startades i maj 2002. Personal anställdes och vissa lokaler blev tillgängliga även kvällstid. Syftet var att minska skadegörelse och bråk ute på stan.
– Kommunstyrelsen sköt nyligen till 750 000 kronor från ett konto för särskilt riktade pengar, men verksamheten är bara säkrad till och med september. Jag tror och hoppas på vissa satsningar i vår med inriktning på integrationsarbete, som gör att det kan bli en fortsättning även därefter, säger Per Dahlöf.

Sedan två månader finns dessutom ungdomshuset Nova, som sorterar under arbets- och socialförvaltningen och har öppet fem dagar i veckan. Ytterligare ett bloss i kvällsmörkret i en allt mer segregerad stad. För utan tvekan är det mest ungdomar med invandrarbakgrund som samlas på både Öppet Dammhag och i Tyghusets lokaler där Nova håller till.
– Vi har uppvaktat Mona Sahlin, som ju är integrationsminister, och ansökt om projektpengar på femårsbasis. Det skulle ge fem miljoner per år och inte bara rädda Öppet Dammhag, utan också ge oss en chans att utveckla verksamheten, säger kommunalrådet Niklas Karlsson (s).

Snart inleds för övrigt en ny epok inom utbildningen i Landskrona. I höst startar nämligen kommunens första friskola i Schlasbergshuset.
Kunskapsskolan planerar i ett första steg för undervisning i årskurserna sex till åtta men stor ovisshet råder i dagsläget om vad det kommer att betyda för befintlig verksamhet.

Friskolan är berättigad till så kallad skolpeng från kommunen på drygt 50 000 kronor per elev och läsår. Fullt utbyggd ska Kunskapsskolan kunna ta emot ungefär 360 elever. Vid starten i augusti räknar man med drygt 250.
Samtidigt måste den kommunala skolan anställa lärare och annan personal utan att veta hur många elever och hur mycket pengar man har när höstterminen börjar.
– Det här är ett dilemma första året. Både vi och friskolan tvingas planera för ett okänt antal barn, men vi för en diskussion om gemensam planeringstid till kommande år, fortsätter Per Dahlöf.

Kommunalrådet Niklas Karlsson säger:
– Friskolornas intåg innebär att vi tvingas använda våra ekonomiska resurser mindre effektivt.
Men han säger också:
– Givetvis kan det medföra andra, mer positiva, effekter. Till exempel att vi lyckas behålla elever som i dag söker sig till skolor i andra kommuner. Dessutom planeras för kommunal Montessoriutbildning från sjätte klass och uppåt på Gustav Adolfskolan.